Risnäset

På vårtinget 1774 anhöll Jöns Persson, Äspnäs, att få anlägga nybygge på Vedjeön och Häradsrätten beslöt att syn skulle hållas på den tilltänkta trakten. När denna syn skulle verkställas, 28 och 29 juni 1774, hade emellertid Jöns Persson ångrat sig, eftersom han var rädd att korna skulle äta den giftiga sprängroten, som växte på Vedjeön.
Synemännen begav sig då till en annan trakt som redan var något upparbetad och som låg väster om sökandes gård. Marken bestod av mycket god åkerjord med sandmylla på fast botten. Några stenkast från denna trakt, på det s k Risnäset, var jorden också av mycket god beskaffenhet och lämplig för uppodling.
Följande slåtterlägenheter synades: Skarvsjön, Vidjeägorna, Västermyran, Önevågsdalen, Södra Långmarken, Skalmyran och ett sund vid Alavattnet. Kvarnställe skulle delas med Åspnäsborna.
Jöns Persson förklarade att han gjort denna ansökan för sin yngre son Göran Jönsson, som alltså skulle få detta nybygge. Grannen Erik Göransson, hade inget att erinra mot anläggande av nybygge på Risnäset, som låg 1/8 mil från dennes gård. Landshövdingens resolution för nybygget utfärdades 22/8 1775. Skattläggning av hemmanet utfärdades 16/5 1798.

Göran Jönsson brukade nybygget fram till 1807 då han genom avhandling med Hans Hindricsson bytte hemman med denne.
Hans var brukare av kronohemmanet Alavattnet nr 2 som Göran nu övertog. För detta hemmansbyte hölls syn 9/10 1812, och enligt syneprotokollet fanns på Risnäset en gammal mangårdsbyggnad med 2 rum och kammare. Hans Hindricsson ville riva mangårdsbyggnaden eftersom den var i dåligt skick. Han tänkte bygga nytt hus strax söder om gamla gården och han hade på nya platsen byggt stall, lada samt källare med överbyggd bod och dessa byggnader var i gott skick. Vid gamla gården fanns häbre, kornlada, stall och hölada och de byggnaderna var i någorlunda gott skick. Öppna åkern synades, och enligt syneprotokollet bestod den av "steril och grov sandmjälajord af mager art".

År 1834 överlät Hans Hindricsson hemmanet på sönerna Jonas och Erik, och Häradsrätten beviljade 1841 den begärda klyvningen av hemmanet. Jonas Hansson överlät sin hemmansdel 1843 till Jöns Göransson, som var son till förste nybyggaren på Risnäset.

Fältjägaren Anders Palm, från Hammerdal, anhöll 1831 om tillstånd att få anlägga nybygge på en trakt kallad Skärboåsen och som skulle ligga en mil norväst om Äspnäs, men detta nybygge kom aldrig till stånd. År 1842 köpte Palm i stället 1/10 av hemmanet Risnäset. Denna del, som i handlingarna kallas "Höswädet" eller "Höswed" och senare "Sve" utgjorde torplägenhet som Palm upparbetade.


Källa: Strömsboken Del III:2, häft. 26 (Ströms Hembygdsförenings årspublikation, 1969)
Tillbaka till Äspnäs


Risnäset, Januari 1998


Risnäset, Januari 2001